Jag upplever ibland att Stockholm är ett annat land än det vi andra lever i. Som att de har sin egen kulturella sfär. Sin egen moral och sitt eget medvetande. Ikväll förstärktes detta.
Jag träffade en gammal god vän ikväll. Han är hyfsat nybliven småbarnsfar och som sådan väldigt törstande efter socialt umgänge utanför kärnfamiljen.
Han blev raskt väldigt berusad och efter en gemensam tripp till rökrummet lät jag förstå att han förmodligen inte skulle kunna komma in igen på krogen. Fair enough! Han behövde gå hem och jag tänkte bränna en hundring på bläckjäcken och sen åka hem till Martineage för en natts god sömn innan det bar av till Östergötland.
När vi kommer ut ur rökrummet ryter så den grisögde garderobiären till mig att jag inte är välkommen in igen. Jag frågar snällt om han syftar på min vän och han menar bestämt att det gör han inte! Det är jag som ska ut trots att jag är nykter nog att tilltala honom korrekt och välf0rmulerat. När jag protesterar så vill han vänta in sin kollega och undersöka saken.
Kollegan kommer in och konstaterar att jag gott kan stanna medan min vän bör gå ut. Fuck, vi var fredliga som lamm och även om denna småbarnsfar förvisso var berusad så utgjorde vare sig han eller jag några som helst problem för vare sig andra gäster eller personal.
Nå, eftersom jag är från Dalarna (ett stolt folk för er som inte visste) så säger jag åt dörrvakt nummer ett att jag förväntar mig en ursäkt varpå han säger att jag också ska ut. Jag tittar på hans kollega och tror att de skojar men det gör de inte. För så går det till i Stockholm.
Jag frågar "Dörrchefen" om jag verkligen ska ut för att hans kollega har gjort ett fel och han nickar med samma äckelfeta, getskäggshaka att jomen så är det. Och ingen runt mig är förvånad.
Jag har varit i Huvudstaden hundratals gånger och har sällan eller aldrig varit i problem med dörrvakter men här visar Svea Rikes Huvudstad en sida som jag ALDRIG sett någon annanstans.
Så känn er nu urbana och medvetna ni cyniska Stockholmare men detta har bara ett namn och det är fascism.
Jag brukar älska vår huvudstad men ikväll sällar jag mig i den kör som ekar över hela Sverige utanför er överskattade, överbefolkade lilla skithåla till introvert, bajsnödig låtsashuvudstad:
HATA STOCKHOLM!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar